tisdag 26 februari 2013

Litt annorledes.

Undra om det stavas så. Har tappat den där norskan jag behärskade skapligt...

Efter att ha läst min vän Linas blogg (återfinns i min blogglista), kom jag att tänka på något.
Om det är någon i min vänkrets som är så sjukt bra på att säga vad hon tycker, så är det Lina. (Ja, det finns ett par till, men Lina slår de flesta med hästlängder, även mej ibland - fnnnn.) Lina har vid ett par tillfällen talat om att jag skriver ju så "jääkla lååånga inlägg!!" Ibland har hon sagt det lite finare oxå, faktiskt.
Flera gånger har jag tänkt...Jo, hon har en poäng, jag måste hålla igen lite.
Så nu gör jag det, fast det är jäkligt svårt. Over and out.

Have it King u all!

fredag 22 februari 2013

Det blir ju vad jag gör det till?

Är det så? Ännu en sån här underbar(!) fras som ofta dras till med. Och visst är det väl så till viss del. Jag som aaaaldrig (hehe) använder mej av klyschiga uttryck ska nog erkänna att denna används ibland. Oftast i bitter ton. Lite fnysande sådär. För sån är jag ibland. Men när jag förrut grunnade på detta tänker jag lite som såhär... Ja. Naturligtvis handlar det till stor del vilken inställning jag har då jag vill "ha ett visst resultat" av någonting. Men. Jag själv som individ kan ju inte alltid vara orsak till saker som händer runt mej? Allt är ju inte påverkbart av min inställning? Att säga att saker och ting blir vad jag gör det till är ju egentligen lögn? Och nu tänker jag på situationer där en annan människa på något sätt är inblandad. (Frågan är förresten om situationer som inte inbegriper samspel med någon annan, kan bli vad jag gör det till? Bara genom att göra rätt, så blir det som jag vill?)

Om jag ska gå på ett möte, som jag inte alls känner för att gå på, kan jag väl inte säga att det blir vad jag gör det till? Hur ska jag kunna påverka de andra människornas inställning, uttalanden, tankar, planer mm mm? Vi är en grupp som ska ta ett gemensamt beslut. Menatteeee. Det blir vad jag gör det till. Skitbra : )
Nej jag vet. Uttrycket syftar väl till hur min inställning bör vara. Att jag bör gå in med positivt tänk, vara openminded osv. Men jag kan inte hjälpa att jag tycker uttrycket blir något avigt när det används i de situationer som faktiskt inbegriper fler människor än mej själv.

Jo. Min situation är ofta påverkbar. Men att säga att det blir vad jag gör det till, är fel.

Fast vad vet jag. Jag kan ju ha fel. Men jag kanske ska ändra min inställning? Det kanske blir vad jag gör det till? Eller vänta... Hm.

Have it King u all!

tisdag 19 februari 2013

En Ulf klockan 06.20.

Det ni. Det är inte var dag det händer, men det hände mej idag. Jodå, jag är fortfarande lite smått i chock. Men jag bjöd på kaffe, visade runt och småpratade med karln så han skulle känna sej hemma.

Så här kan det gå till om man åker till jobbet kl 06 och vet att det ska komma en vikarie, men man har ingen aning om vem som kan tänkas dyka in. Det var en Ulf. Det hör ju inte till vanligheterna att vi har manliga arbetskamrater, tyvärr. Ännu mer sällsynt är herrarna runt 60 med fluffigt vitt hår som heter Ulf. Min oro stiger en aning när jag inser att strax har 8 stycken barn anlänt och med Ulf vid frukostbordet är det inte säkert att detta kommer flyta på riktigt så bra som det brukar. Små barn blir ofta rädda för Ulfar i 60-årsåldern. Kommer på mej själv att väsa ut en suck mellan tänderna när jag bjuder på kaffe.
8 barn anländer. 7 barn är helnöjda med Ulf som frukostgäst. Nr 8 är klart skeptisk. Nr 8 blänger under lugg och vägrar äta. Nr 8 markerar tydligt sin skeptism genom att vända ryggen mot Ulf och fyrar av ett leende mot mej. Gött. Vi är överens 8:an och jag. Nejdå, både jag och 8:an har snart accepterat Ulf. Det är en lågmäld liten späd man som dricker sitt kaffe lite fort och sedan börjar tvätta av yoghurtkladdiga ungar. Ja 7 stycken, 8:an håller sej fortfarande i närheten av mej.
Sjukt bra arbetsfördelning. 7 till Uffe, 1 till mej.
Bra arbetsdag, trots mitt morgonväs och smått suckande. Ulf var en hyvens kille som redde det hela bra. Duktig på sin sak, han fick ett par timmar hos oss imorrn oxå. Men då är jag ledig :)

Efter den starten på dagen kände jag mej redo att ta mej över vilket eventuellt hinder som helst.
Nästa utmaning var ju då att komma iväg till gymmet. Och tänka sej att jag redde även det.
Duktig som fasen  innebär duktig träningsvärk i armar/axlar ikväll. Men påt igen imorrn, vi tränar väl bort det, right?!

Annars på dagens agenda...Tvättstuga. Leverera kläder till ungarna hos deras far. Kaffe hos T.
Ett hinder klarade jag inte av idag. Handla. Det blev visst övermäktigt.
Eller som T resonerade:
-Har du mjölk?
-Ja.
-Har du kaffe?
-Ja.
-Du behöver inte handla.
Det är så skönt när någon annan tänker åt en ibland. Och tar tuffa beslut. Sjukt bra, thanx darling!

Ingen Ulf klockan 06.20 imorrn. Då blir jag sjukt rädd. Så dags vill jag inte träffa någon alls. Men vid 07 tänkte jag infinna mej på gymmet. Men det stannar nog vid en tanke.... Mer troligt att klockan hinner bli 9 iaf, men det är ju ändå rätt bra...Ikke sant?!

Have it King u all!

söndag 17 februari 2013

Desperate housewifes-weekend

Sådär ja. Då kan vi lägga även denna helgen till arkivet. En bra helg med divv. innehåll. Blev en social helg, med många goa människor att umgås med :)
Fredag kväll innebar middag och soffhäng hos Fredrik. Fick se ett gäng bilder från resan som han varit iväg på, blev nästan inget avis. Tack vännen för en trevlig kväll!
Lördag. En snabb sväng på stan, köpte träningsskor. Iväg på lunch hemma hos Karin och mötte upp tjejgänget som även kallas Desperate Housewifes. Inte för att det egentligen är så många housewifes, men ändå, det passar så bra. Titt på dem får ni se, mina fina "hemmafruar" :D

Lina, Åsa, Emma å Karin.
 
Efter detta gick jag bort till Tank som bor ett stenkast ifrån. Alltså... ALLA bor i Ekh. Alla dessa på bilden. Å Tanya. Jag får nog fundera över det här. Å andra sidan kan det vara skönt att hålla alla desperados på avstånd litegrann ;) Haha, närrå, skoja barri :)
Hos T blev jag kvar en kvart ungefär, föratteeeee..... Ja för att jag skulle åka hem sen. Eller nåt ;)
Hem, lite dusch fix å trix och vid 17 kom T och hämtade upp mej och vi åkte hem till henne på lite mellomys. TROLIGT! Nej, inget mello här inte. Vi intog lite öl och vin och pratade strunt. Emma kom oxå förbi, wolit hade vi!

T & E <3

Obligatoriska ölspelet.
Jag är sååå kass på detta och åker dit klippt hela tiiiiin.
Ja. Sen rullade kvällen på....

...Och det var väl på ett ungefär som det brukar.
Galet och högst oklart.
Turen in till Mörners. En lillsväng blev det bara. Träffade min fina ex.kollega Camilla <3
Bästa Lucka kom och hämtade upp oss, och hemåt det bar.
Tröttsöndag. Jag är ju inte heller helt återhämtad från förkylningen. Ja, ja. Lite vintrött oxå troligen. Imorrn äre jobb igen som gäller. Sedan hoppas jag verkligen få komma igång med träningen på allvar, för nu är jag taggad till tusen. Sedan ett par veckor tillbaka har jag lagt om kosten så jag ska orka mer, (jo det gick bra, blev sjuk?!) och det känns ändå att kroppen är starkare då allt onödigt slopas och i med mer protein och annat bra-ha. Jag är ju aningens målinriktad sådär när jag får för mej nåt. Eller ja, ok då, hangup-benägen ;) Men nu jävvlar serrni!

Have it King u all!

fredag 15 februari 2013

Tools on my mind :)

Åhå nu fick jag ett infall! Klockan är närmare 01 och jag borde gått å lagt mej, menatteee - ska bara..
Kom hem från en supertrevlig kväll tillsammans med Fredrik. Fastnade vid datorn och här kan jag ju bli ett tag... Och infallet som kom över mej beror på radion. Den som alltid står på om inte Spotify spelar något speciellt utvalt. Men just nu är det som de allra flesta kvällar Bandit som gör mej sällskap. Låten som kom på nu. Så mycket minnen. Och även många fragment av minnen. Jag hade behövt vännen Lucka då jag var runt 15 ;) Iofs har jag ju Gunilla att fråga, även den människan har stenkoll! Men radion nu då. Die Mauer. Ojoj. Men vad som faller mej in är att det första jag tänker när jag hör denna är: Tollan. Tools, Vickan, Victoria Eriksson. Die Mauer är Tollan.
Lustigt hur en låt som man sedan tidigare har en massa minnen till kan byta betydelse. Eller vad man tänker på när man hör den.
Jag tänker även på när jag och Tanya med bestämda och inte helt nyktra steg klev iväg mot Winnerbäcks konsert i Vidingsjö. Helt enligt fjortis-manér sjöng vi Die Mauer. Herregud. Och naturligtvis kom vi att tänka på Tollan. Naturligtvis måste vi även ringa Tollan och sjunga denna på högsta skrålvolym. Herregud.
När jag någon dag senare tar upp detta med Tools kommer hon inte riktigt ihåg händelsen. Om hon säger så för att vara snäll eller om det berodde på att även hon var i onyktert tillstånd tycker jag inte vi behöver forska i. (Nu VET jag att det var denna kväll nyss nämnda ska ha sagt: Det var inte jag som låste in mej här. Detta efter att ha somnat till på en toalett.)
Det är länge sedan jag såg Tollan. Men jag känner på mej i vänster lilltå att sommaren kan komma att ändra på det. För vad är väl en sommar utan ett och annat Grebo-besök?
Saknar dej din toka och jag hoppas att sovplatsen på soffan är ledig då jag väl bestämmer mej för att ta mej ut till byhålan som alltid har en speciell plats i hjärtat. <3

Have it King u all!

torsdag 14 februari 2013

WORD....

Jag älskar ord. Formuleringar och ordtrillande är bland det bästa jag vet. Det har nog inte undgått någon. "Du samlar på ord tror jag bestämt". Så sa min KBT-tant vid ett tillfälle. Det var nog inte egentligen rätt uttryckt. Jag tycker förvisso om att använda ord som vi oftast inte använder oss av i det vardagliga. Samlar på ord...nja. Kommer jag över ett nytt ord sparar jag naturligtvis på det, gör inte alla det? Kanske inte förresten... Men det roliga är ju att använda det, göra det till sitt eget. Eller iallafall hitta rätt tillfällen att använda det.
Språk är makt. Du kan komma väldigt långt och vinna många strider (?) genom språk. Verbalt eller skriftligt. Inga nyheter. Behärska och du kommer långt. Gläns och du kommer längre. Men.
Det finns stunder då jag avskyr språk, ord och uttryck. Och det är då det misshandlas genom, egen tolkning; okunskap. Eller kanske okänslighet. Nu menar jag inte de stunder som ord används rent systematiskt för att göra någon illa. (Näthat och allt vad som nu anses modernt och inne, dessvärre.)
Nej, jag tänker närmare på alla dessa onödiga, betydelselösa, intetsägande och totalt meningslösa ord som kastas på oss alla någon gång ibland. Egentligen är inte orden meningslösa. Ord som: "Tänk positivt!" är inte meningslösa. Men att använda dem så som de står skrivna här alldeles nyss gör dem ganska intetsägande. Klyschiga. Och vad jag ogillar mest, är människorna som använder dem och i det närmsta misshandlar dem. Orden alltså.
Anledningen till detta är att senaste tiden har jag överrösts av misshandlade ord. Eller kanske att jag blivit känsligare för det genom att jag noterat det på ett helt nytt sätt.

Alldeles nyss kom ett sms som gjorde mej totalt upprörd. Det hela låter troligen helt galet egentligen, men smset som kom löd: O vad skönt! (Som svar på att min feber gått ner.)
Men asså. Ja klart det är skönt. Men kom med nåt....mer givande? Kanske; Vad skönt att höra, jag var faktiskt orolig för dej. Att bara skriva "O vad skönt", kan alltså betyda att det var skönt för mej att febern gått ner. Det kan också betyda att det var skönt för skrivaren att febern gått ner, nu kan h*n släppa det, för h*n VAR faktiskt orolig. Men det är tvetydigt. Nu känner jag personen. Det var från min mor och jag vet exakt hur hon tänkte. Men den texten lägger vi inte ut idag.

Jag är så vansinnigt trött på ordmisshandel. Ord som kastas ur människor, på människor. Orden betyder ingenting för dej att säga, de betyder ingenting för mej att få. Om du inte kan komma med något konstruktivt, kan du inte bara då knipa käft? På allvar.
"Tänk positivt" "Det blir nog bra" "Det ordnar sej ska du se" "O vad skönt" mm mfl...

Igår hade jag ett samtal med en vän. Vännen beklagade sej över att det går så mycket pengar på bilen, en service som blev väldigt dyr.

Jag svarade att: Ja, det är dyngträligt. Men vet du, det är bara pengar, det är ingen som är dödssjuk.
Vännen svarar: Nej du har rätt, det kunde vara så mycket värr.

En timme senare får vännen ett telefonsamtal från sin bardomskamrat som fått ett cancerbesked.
Och jag kan känna att det är där någonstans orden ger igen.

Som en highfive in the face står jag mållös.

"Haveri havera, kärringskrälle"

Sådär ja. Hann knappt gå igång att börja jobba fullt igen, förrens febern kom och anföll hämningslöst.
Gick hem från jobbet i tisdags. La mej och sov fyra timmar, sedan tyckte jag att "Jorrå. Nu är jag bra igen." Krattade till mej, och åkte hem till T som stod för middag och allmänt tisdagsmys. Mmm, gött som bara den med kycklinggryta och delikat efterrätt i form av fruktsallad. Helt kry var jag nog inte. La mej en stund på mattan för att vila. Då trodde Tyson, Niklas hund, att vi skulle busa... Hundskrället börjar kliva runt över mej och ska pussas och vara otäck. Gah... Hundeländet kan alltså nu ha fått feber, hehe :) Närrå, jag puttade bort abret, reste mej och drack mer kaffe istället.


Middag och fika tsm med T, Niklas och Lucka
Onsdag morgon vaknade jag fullt febrig och totalt okapabel till att göra någonting. Fick ringa och avboka dotterns läkarbesök, för att jag själv var sjuk. Dagen är i övrigt ett töcken. Jag vandrade lite mellan soffa och säng. Svettades och frös. Knaprade ipren och försökte överleva. Natten till idag var jag uppe och bäddade om iaf två ggr, sjöblöt säng är ju inte jättenice. Fi fan för detta.
Idag är det bättre. Fortfarande huvudvärk, men troligtvis feberfri. (Tempen visade nyss 36,1 - hur ska man tolka det?) T var förbi, även hon sjuk i feber. Satt och pratade i ett par tims och var skitnöjd över att jag klarade att vara upprätt så länge =)
Sa till T att i eftermiddag ska ge mej på ett asroligt projekt: Sanera köksfläkt. Fi fan va äckligt.
Sagt och gjort. Gnodde rent det där filtret. Tog ett span på fläkten och tyckte att den såg betänkligt sned ut? Hm. Trasig. Ringde felanmälan. En timme senare var fastighetsskötaren här, fasen vikken service! Han började mumla om att fläkten är ju gammal.... (Eh? Gammal?! Den är antik!)
"Jag läste gamla protokoll, och i besiktningsprotokollet från -97 står det att det finns en fläkt."
Denna kan inte vara från -97. Ja om han nu inte menar 1897. Vi måste snacka 80-tal på den här.
Titt påt:

Sedan sa han ett par mycket fina ord. "Duatte. Vi byter den här."
Alltså förstå den? I huset som gud glömde limmas lådfronter med trälim, lösa lister tejpas dit och annat aningens skevt går oftast att lösa med ett par extra skruv. Jag ska få en NY fläkt. Julafton på Vete asså. (Jo, det är klart. Än har vi ju inte sett vad de kommer med för nåt. De har troligen ett begagnatlager nånstans....)

Jo just det. Nu minns jag något mer ur feberdimman igår. Det ringde på dörren. Likvit i huvet, med gammalt smink en bra bit nedanför ögonen och håret liksom lite lagom ihoptovat, öppnar jag. (UTAN att dra kiket. Men som sagt jag hade ju feber..)
Karlsson. Där står hon. Lika pillimarisk som alltid. Man vet ju aldrig vad som komma skall när hon vill nåt. Instinktivt backar jag, tar tag i dörrfodret och känner att jag svajar till och får fram: "Jag mår inte så bra...." (Detta innan hon ens sagt något. Snacka om att gå i försvar innan jag vet vad som ska hända, haha!)
"Du tvättade igår." (Tycker det är så skönt att hon har lite koll.)
"Eh, ja, jo."
"Gick det bra?"
"Jo tack, jag är färdig nu...?" (Vad vill skrället? Har jag inte svabbat som jag ska eller har jag glömt en strumpa eller vad vill hon?!)
"Det går inte att stänga tvättluckan, förstår du."
"Nähä?" (Sedan jag flyttade in här har den alltid kärvat, men våld löser det mesta har varit mitt resonemang...)
"Så nu kan inte jag tvätta idag, och det var ju synd." (Ja, det var ju jäkligt tråkigt. Du är pensionär. Du kan tvätta vilken dag du vill?!)
"Näha, det funkade igår iallafall. Serru."
"Bra. Då vet jag. Hejdå."
Tanten går in till sej och låser. Återigen har vi byggt på vår fina grannsämja. Tanten tror alltså nu att jag medvetet har havererat maskinen för att hon inte ska kunna tvätta. Sjukt bra tanke Karlsson, där var du nästan steget före mej i tänket.... "Sluta boka tvättider efter mej sajjja!" ;)
Jag drog igen min dörr. Drog kiket i titthålet och väste mellan tänderna:
"Haveri havera, kärringskrälle......"

Nähä ni. Nu har K2 på våningen över fått discodunksnojja igen. Det liksom pulserar genom hela Vete och jag måste nog re det här nu. Vad tror ni han INTE vill höra? Volbeat, Sabaton, Tankard? Tror Tankard ligger längst ifrån så det kör vi.
Imorrn är jag frisk, för då har jag inte tid att vara sjuk helt enkelt. Simple as that. Hej på't!

 
Have it King u all!

söndag 10 februari 2013

Jag ser rött sajjja.

Det finns dagar då man hamnar i tillståndet "flipp" eller "frispel" lite enklare än andra dagar. Märkligt det där. Vissa dagar känns det som att "Jaja. Kom barre, kom. Inget kan rubba mej idag, världsbäst ä ja." Idag...Jorrå, ganska bra har jag varit idag oxå, men jag vet inte varför jag är så lättirriterad emellanåt. Beror troligen på ämne och situation, och ämnet som fick mej se rött precis alldeles nyss var detta: Protokollet från senaste stormötet från mina barns förskola. (När är de små mötena förresten? Och hur går de till?) Det börjar redan vid: "Val av sekreterare." Eller valet är det kanske inget fel på, vet inte vem människan är. Synd att hon inte kan stava. Synd att hon använder talspråk i text. Synd att hon inte kan formulera meningar på ett vettigt sätt ÖHT.....! Orka.
Hela protokollet är så oproffsigt skrivet och formulerat så jag även börjar ifrågasätta standarden på själva mötet. Har de pratat och diskuterat så som det står skrivet? För övrigt så betyder tydligen stormöte styrelsemöte, fast det kanske är onödigt att ha med i rubriken. Det framgår ju när man läser vilka som närvarar. 7 föräldrar (med för och efternamn, samt vilka poster de innehar.) Sedan: Samt 3 stycken ur personalen.
Oh fasen. Va bra. Varför är de hemliga? Måste delge er ett par underbara formuleringar:

"Personalen påpekar att skogsutflykterna på torsdagar har blivit inställda en del på sistone, pga av mycket andra aktiviteter, men säger att dom kommer att dom kommer fortsätta bli av."

Denna mening får jag läsa 5 ggr. Pga av? Dom kommer dom kommer att fortsätta bli av?
Ja, jag gör mej dum. Jäkligt dum, men allvarligt? Förutom det hemska språket känns det aningens avigt att något som blivit inställt kommer fortsätta? Vi kommer att återuppta, kanske?
(Å var fasen är skogen?! Vi huserar i T-fors?! Måste fråga...)

Den här är väl ganska rolig egentligen, men skriver man såhär?
"Verksamhetens ekonomi ser väldigt bra ut, och eftersom att det närmar sig bokslut så har beslut fattats att förskolan ska göra av med lite pengar på väl behövda ting för att slippa skatta bort så mycket pengar."

Och sist men inte minst, den huvudsakliga orsaken till kvällens lilla frispel. Nu handlar det främst om det faktiska ämnet, även om språket även här är tokträäälit ;)
(För övrigt så kan jag för tillfället bara skriva med en hand. Den andra handen måste jag använda till att krampaktigt hålla i bordsskivan, liksom för att dämpa lite ilska, hehe!)

"Personalen vill göra något tillsammans, som avsked och nöje. En dag iväg där halva dagen blir konferens och halva aktivitet. För att detta ska kunna gå så har förslaget om en extra studiedag den här terminen tagits upp, och att det på så sätt blir en mindre nästa termin. Denna kommer att infalla en måndag, om någon familj absolut inte har möjlighet att vara hemma från förskolan denna dag så kommer vikarier att tas in, eftersom att detta kommer med lite kort varsel. Mer om detta, samt vilken dag det bllir kommer personalen att meddela så snart dom kan."

Fint. Asbra. Svinväl. Underbart. Vad myyyysigt och treeeeevligt för personalen. Ja, jo klart det är. Men inte på bekostnad av mina barn. Att lägga in en extra studiedag och dra bort en nästa termin kan jag köpa. (Vänta nu, hände inte det förra terminen oxå...?)
Men. Tamefaan inte för nöjen.
Personalens studiedagar ska gå till fortbildning, utvärdering, planering och kanske främst reflektion. Anställda i förskolan har lön för att utföra ett arbete, som (kanske bara jag?!) som förälder, samt allmänheten förresten, ställer ganska höga krav på. Men nu läggs alltså, nåja, en halv studiedag på nöjen. Jag kan inte hjälpa att jag ifrågasätter proffsigheten och förskolans seriösa(?) inställning till verksamhetens syfte.

Jag är stolt över mitt yrke. Jag står stolt i min yrkesroll. Jag vill utföra mitt arbete på ett proffesionellt sätt. Jag vet vad jag gör. Jag vet varför jag gör det och jag kan tala om för dej som förälder, om och när du undrar hur jag arbetar för att uppnå målen för verksamheten. Jag kan även berätta för dej hur läroplanen ställer sej mot samt svarar mot de förväntade målresultaten.

Ja, jag kan också berätta att ditt barn åt idag två potatisar, han sov 45 minuter och han bajsade två gånger ganska tätt inpå varandra...Ni kanske borde ringa BVC. Närrå, skämt åsido ;)

Jag har fortfarande förtroende för personalen på mina barns förskola. Mina barn stormtrivs, de älskar att gå dit. Jag är helt trygg i tanken med att de vistas där om dagarna. Det måste jag naturligtvis säga också. Självklart är det det som är allra viktigast.
Men detta sticker i ögonen på mej. En dag som denna, då jag är lättretad, då funkar det inte att läsa ett protokoll som knappt går att läsa. Att det dessutom avrundas lite snyggt med studiedagsinfon... Naee. Kan inte hjälpa att jag ser rött. Det är inte det att jag missunnar dessa väldigt bra och trevliga människor att roa sej. Jag tycker absolut att de ska få ses privat och avtacka förskolechefen då hon ska sluta. Men de kanske kan göra som alla vi andra som arbetar på dagtid? Ses en kväll.

Jag kanske överreagerar. Jag kan ha fel. Men troligen inte, för det har jag tråkigt sällan, iaf när det gäller detta ämnesområdet. Sajjja.

Have it King u all!

onsdag 6 februari 2013

Om att börja sluta. Och aldrig sluta börja.

Jag har en benägenhet att gå upp i saker rätt så totalt. Har jag fått en idé om något, eller öht fått för mej något, då har jag oerhört svårt att få det ur skallen. Ibland är detta bra, ibland kan det vara sjukt jobbigt. Just nu kan vi kanske säga att det är en bra grej, så länge det inte går till överdrift och tänker ta över hela min vardag. Måttligt sägs ju vara bra, iaf i vissa avseenden. Just detta tillstånd befann jag mej i under en förvisso, ganska kort tid, i somras/höstas. Pratar träning nu.
Just nu upptar detta hela min vakna tid, antingen fysiskt eller tankemässigt. Då menar jag att hela tiden lägga strategi för när pass ska utföras. Vad, hur och när jag äter. Hur gör jag imorgon och vilken förbättring ser jag idag från igår? (Jaja, inte så mkt skillnad än...!)
Kalla det mani. Jag kallar det hangup, och det är troligen likvärdigt. På måndag (Lucka??) drar gymträningen igång på allvar, innan dess fylls dagarna av PW, löp, wätt många situps och annat divv och matplanering som sagt.
Och nu ni. Kan komma att ångra att jag säger skriver detta..
Men. Rökningen. Gah.
Nedtrappning pågår. För inte fasen kan man ge fullt och förvänta sej några stordåd så länge du har flås som en.... storrökare kanske? :S Äckligt ju dessutom. Så nu pågår en liten snygg övergång till snuset till att börja med. Går skapligt, inte klockrent, men ok. Ska något göras ska det tammefasen göras ordentligt. SAJJJA.
Löp/PW igår och idag. Gick ändå bättre än väntat. Var jäkligt duktig i somras/höstas, då var jag ute varje dag ett tag... Det gick ju tyvärr över. Nu är årskort inköpt, så nu blir det ingen urbackning. Det går ju liksom att springa inomhus oxå, då det ska envisas med att SNÖA!! WTF!

Min kära KBT-tant sa en gång till mej: Rikta din ilska och lägg din energi på sådant du har möjlighet att påverka. Sååå... Kan jag göra ngt åt snön? Nä. Kan jag göra något åt min löpning iaf? Ja. Simple as that. (J***igt lätt att säga, I know. Men alldeles för mkt sanning i detta för att kunna strunta i det.)

Och såhär är det. Början på något "nytt". Jag tänker iaf ge järnet. Vet inte riktigt vad som skulle stoppa mej faktiskt. För övrigt är det ju sällan för sent att börja?

"When was the last time u did something for the first time?"

Älskar den tanken. Den påminner om att fortsätta vara nyfiken. Fortsätta framåt och aldrig tappa stinget. Och naturligtvis Helles klassiker: Move your ass and your mind will follow. Alla som varit lite nere och depp vet hur sann den är.


Imorrn jobbar jag sent...till 17.30. Men det finns la lampor ute har jag hört? Ja rer't!

Have it King u all!

söndag 3 februari 2013

Hallååååå elle!

"Du bloggar trälit dålit"
Låter nästan som om jag hade uttryckt det själv, men så var icke fallet denna gång. Ja, jag vet. Hemskt dåligt. Men ni vet ju troligen vad jag pysslat med, så även om jag hade uppdaterat här hade det inte blivit så värst intressant att läsa för er. Plugg, plugg.
Men ok, liiite annat har hänt. Som fröken Ts stora flyttkalas. Oj vad roligt vi har haft. Eller ja. Ett jäkla stökande och bökande har det varit, men nu är ho hemma på EKH-vägen =)

Helgen har varit relativ lugn. Liten sväng till Mörners i fredags men några av mina fina. Lördag hemma och plugga. Idag Tornby en sväng och jag har genomfört den snabbaste Ikea-turen någonsin. Två ramar skulle inhandlas och det gjordes. Anledningen till denna speedo-shopping var att sällskapet för dagen hette Lucka och efter Ikea bar det av till hans (kotte-samlar)-affärer istället. (Aningens internt här, hehe!)
Jorrå. Biltema och Net On Net. Gah. Men jag överlevde. Efter lilla shoppingrundan tog vi oss till det målet vi hade för dagen. Åh herregud. Vad har jag gett mej in på... Har i ett ganska svagt ögonblick sagt att jag ska börja träna, och nu kör vi då. Gymet på Friskis får det bli och idag var vi där och rekade. Jag ska ha Lucka som PT och han är nog inte alltför snäll där alltså. Så om ni nu inte hör något här på ett bra tag igen så kan det denna gång bero på träningsvärk ;) Men nu jäklar sajjja.

Imorrn börjar jag jobba riktigt ap-tidigt. 06.30. Det hände senast i... september? Men bara inse att nu är livet "back in business" så gott som, bara gilla läget : )

Bilder, bilder...Vad vore livet utan bilder... Here it comes!

Kvällskäk någon dag med Lucka.
Hoppas bara inte att kocken placerat dit den där tanden där med flit.
Det skulle ju vara jätteäckligt.
Men god mat som tur var, tack vännen!

Lite DIVV i fröken Ts V-rum, innan flytt...
Mörkt blev det..
Men tacket till nåra starka som kom å hjälpte till!
Gjutis, Gärda å Lucka =)

....Och där var lådor och övrigt DIVV på plats på EKH-vägen!
Ord är egentligen överflödiga.
Men jag tror jag återger Niklas uttalande här:
Det finns så mycket potential..
Vi har nog kommit på ungefär ett 20-tal olika användningsområden för staketet.
(Ja alltså, jag och Niklas. T? Hon tycker bara det är fint.)

Fredag!
Inflyttningsfesten var planerad och klar.
Vad gör T då? Jo..Däckar i feber.
Jaha ja. Men vi rer't sa vi. Flyttade partajet till Vetet.
Här skålas det på Mörners, Sofie, Lucka och Nilla <3
Inflyttningspresent till Tanya =)
Tyckte den blev så häftig, naturligtvis har jag en själv oxå.
Varje uttryck har ett specifikt minne, tro mej.
Högst interna skämt och sjukt roliga minnen.
T blev glad. Det gjorde MEJ glad.
Tack för hjälpen med denna Fredrik!

Nu ni...Är det strax läggdax. Skaffa er en kunglig vecka. Måste bara klämma in en bild till som jag tyckte var rätt så bra. Sådäså.



Have it King u all!